Askonsdag och Detta är den fasta jag vill se

Ni fastar under bråk och gräl

och sjändliga slagsmål.

Som ni fastar idag

blir inte er bön hörd i höjden.

Är det en sådan fasta jag vill se;

en dag då man späker sig,

hänger med huvudet som ett strå,

ligger i säck och aska?

Kallar du det fasta,

en dag som behagar Herren?

Nej detta är den fasta jag vill se:

att du lossar orättfärdiga bojor,

sliter sönder okets rep,

befriar de förtryckta,

lossar alla ok.

Dela ditt bröd med den hungrige,

ge hemlösa stackare husrum,

ser du en naken så klä honom,

vänd inte dina egna ryggen!

Då bryter gryningsljuset fram för dig,

och dina sår ska genast läkas.

Din rättfärdighet ska gå framför dig

och Herrens härlighet ska gå sist i ditt tåg.

Då ska Herren svara när du kallar,

när du ropar säger han: "Här är jag".

Jesaja 58:4-9

Gårdagens karneval blev en glad och lyckad tillställning och det är ju någonting att glädjas över. Idag är det askonsdag och vi går in i fastan, funderar över vad jag ska minska ner på under fastetiden eller om det snarere ska ökas med någonting annat, hur som är fastetiden en tid för eftertanke omkring sakernas tillstånd, som kvinnors backlach och sånt.

Kram och nu iväg!

Fettisdagen, karneval och fotvård

 Hoppas att ni får njuta en och annan semla idag, själv är jag måttligt förtjust i dessa bakverk och överlåter dem åt mina medmänniskor i stället.
Idag blir det karneval i Mjölby församlingshem från 16.00 om någon som läser här råkar ha vägarna förbi.
Nu är det första gången vi har en sådan så vi slår inte på den största av trummor men det kommer att finnas alltifrån en fasteutställning till ansiktsmålning och däremellan kan man göra sin egen semla med olika fyllningar och en del annat smått och gott.
Själv ska jag som den gamla fotvårdare jag är hålla till i ett hörn där man kan få sig ett fotbad och fotmassage. Någon liten krona kommer det att kosta men allt går oavkortat till Svenska kyrkans fasteinsamling  som i år sätter fokus på att "Utrota hungern".

Fötterna är värda att tas om hand för att må gott, så med Povel Ramels sång i öronen om att vi ska ta av oss skorna rusar jag nu. Kram!

Min klädkammare

 Jag tänkte att jag återigen skulle visa någonting ur min garderob och inte bara det utan göra det till en återkommande måndagstradition, mest för min egen skull, det är bra att gå igenom vad jag faktiskt har innan jag börjar sukta efter nytt.
Bra plan för mig. För det är inte så att jag hittade en aldrig använd kofta idag, inte alls. Om någon skulle påstå någonting sådant så ljuger den personen, bara så ni vet.
Först ut är Carded flannel bell i färgen cherich, en virvlande vid flanellhistoria där tyget bara fortsätter och fortsätter.
En klänning att bli glad i, varm och skön i februarisnö och februarisol. Det går inte att vara på dåligt humör när den kommer på, jag blir helt enkelt glad och lätt i hjärtat. Rutig virvelflanell och ros på ryggen i februari, en trevlig kombination, lite varm choklad med vispgrädde på det så är allt ganska så perfekt i livet. 

Kram på er! nu bloggenad 

Kritiska blickar ser på edra skor

Ledig måndag och på den dräller jag mest omkring utan att göra någon större nytta alls, tar några bilder i vårt hem, dricker the och läser Donna Leon, dricker mer the, dräller lite till, lyckas få på mig Harlow dress och ett par raggsockor, missar ett klick och funderar över OM senaste släpp och att det är mer som jag gärna vill ha än inte vill ha och det är ingen ekvation som går ihop. Alls. Livet har sin gång på detta sätt denna måndag.
Ett och annat visset blad tar jag också bort, så på lataste sidan lever jag inte, ingen drönartillvaro här inte.

 Jag är ju ingen fotograf och vårt hem är ju ingen dröm ur något som helst inredningsperspektiv, det mera bara blir. Nu när jag ändå har tagit några bilder tänkte jag visa i alla fall någonting.
Den som kliver över tröskeln till vårt hem möts direkt en Bostonterriers kritiska blick, dina skor är väl välputsade och skinande...haha, skämt åsido så har den gamla reklamaffischen följt med mig under många av livets alla boenden och alltid har den fått hänga i hallen. En favorit här i hemmet. Tycker om blicken från den lilla Bostonterriern och jag blir lika glad över den varje dag.

 "Brunetti stod i fönstret och flörtade med våren" trevlig början på en bok och vem vill inte flörta med våren?
Nu står det dock på bokens framsida att den är en "Högkvalitativ spänningsroman, skriven med intelligens och humor". Nu vet jag inte om den är så värst högkvalitativ, men eftersom jag är en stor Venedigälskande person och tycker om kommissarie Brunetti och hans livsnjutande inställning till livet samtidigt som där hela tiden finns undertoner av kritik mot ett samhälle som är fyllt av korruption.

Kramar på er!

Vemodsglädje

Så fylldes det år detta år också och uppvaktad blev jag med allehanda ting som väska, parfym, lite fina ljus, örhängen, hemgjorda marmelader, korg med nyttigheter och tavla med en lite valpig Otto. Maken hittade ett gammalt kort som han tog med sig till Anders Gustavsson, lokal konstnär som målade av fotot.
Vemodstårar blandades med vemodsglädje, en bra man är han, min man. Och när våren och värmen kommer då ska Otto få sin hundro på ett favoritställe.
Kram

KÄRLEKENS VÄG

Herre, du vandrar försoningens väg,

själv både flykting och fredlös.

Smärtornas gata med hetta och damm

drev din kärlek att gå.

Visa oss vägen, försoningens Herre.

Ge oss nu viljan att gå den.

Herre, du visar oss frihetens väg.

Fri är blott den som kan tjäna,

den som av kärlek kan glömma sig själv,

den som fått mycket förlåtet.

Visa oss vägen, du frihetens, Herre.

Ge oss nu viljan att gå den.

Herre, du vandrar gemenskapens väg.

Lär oss att gå över gränser.

Kunskap och sanning och omsorg och rätt

får vi som syskon nu dela.

Visa oss vägen, gemenskapens Herre.

Ge oss nu viljan att gå den.

Herre, du visar oss himmelens väg,

den som oss leder till livet.

Målet är himlen, men jorden vår väg.

Själv går du här vid vår sida.

Visa oss vägen, du himmelens Herre.

Ge oss nu viljan att gå den.

Psalm 738

Text: T. Littmark 1972

Musik: T. Littmark

Idag firar vi fastlagssöndagen och själv ska jag försöka att inte låtsas om feber, rinnande ögon osv. 

En högmässa, en musikgudstjänst med sånger till kärleken som sjungs av bästa Ingela Svensson och konfirmander, ja det här blir en bra söndag.

Kram på er därute.

Hur kan det egentligen komma sig att..

 när det ligger en hel och ledig lördag framför mig så blir den till mer av en feber och Alvedonlördag och mindre av goda vänner som kommer på middaglördag. Trist och inget skoj alls.

 Skoj däremot är att det kom paket i går från bästa Katinka med finfint och efterlängtat innehåll i form av stickad klänning med fjäril på ryggen och blommor i skärpet. Tjoho liksom eller hur jag nu uttrycker mig en Alvedonlördag. En gång i tiden hade jag klänningen och sålde den, vilket var synnerligen korkat gjort eftersom den var en favorit. Jag hade nämligen en teori ett kort tag att om jag sålde favoriterna så var jag tvungen att använde de där stackars plaggen som hängde där så sorgligt bortglömda i klädkammaren. 
Det är av misstagen vi lär oss som det så vackert heter men nu är ordningen och sinnesfriden återställd.

 Jag är ju inte endast en Odd Mollysamlare utan det råkar händelsevis finnas lite fler samlingar i mitt och makens hem, några frivilliga och några har bara blivit som den lilla samlingen av rådjur som fyndas då och då på loppis och glöm nu de bruna fula fönsterbågarna. Några luggslitna gamla nallar bor här hemma i en fulfurubokylla. Det händer alltsomoftast att någon nalle tycker att just vårt hem är ett bra hem att flytta till, trots fulfurun. 
Jag vet ju att det finns många olika tankar omkring samlande och samlare men för min egen del tycker jag mestadels att det är roligt och lärorikt. 

Nu blir det bloggenad, en massa the, djupdykning i godisskålen, kan någon klokare människa än vad jag är förklara varför detta sötsaksbehov när jag har feber.

Kramar på er!