Så var vi då hemma igen, skönt och samtidigt lite vemodigt. Skönt att få mängder av nospussar av liten svansviftande Ottovovve, skönt att sova i sin egen säng, skönt att dotter med sin fina pojkvän har det bra långt där uppe i nordligaste Norge. Men samtidigt vemodigt och sorgligt att inte hinna träffa dem mer än vad som går även om de har det så bra. Här blev det ett litet snabbt och yrvaket hejdåfoto innan vår avfärd med Hurtigrutten.
Åker jag nu båt så ska turen faktiskt avnjutas utomhus trots iskyla, blåst och ca tio tjocka tröjor, men skönheten landskapet bjuder på är värt att frysa för. Dessutom är det isande kallt även här hemma nu.
Jag hade ju tänkt mig en liten träff med sötaste och finaste Oslotigern när vi nu var en stund i Oslo men vi kom inte iväg när vi skulle, makens jobb som kallade på uppmärksamhet så Oslo gick i en blixtrande hastighet.
Men nästa gång så hoppas att det går vägen för hon är ju en riktig liten sötnos till pärla, Oslotigern.
Ja, nu är det en riktig bloggenadtur som väntar på mig och det ska bli riktigt roligt att se vad som hänt. Jag har ju en vana eller ovana, vilket som passar, att på resor helt enkelt endast vara här och nu.
Kramar på er och senare blir det till att bekänna sin shoppingfria månad, hahahaha!
Klart man ska vara här och nu på resor. Låter som en fin resa och nu hoppas jag att du hinner ta igen dig lite efter dina veckor på resande fot. Kram
SvaraRaderaSer härligt ut trots vind o kyla.
SvaraRaderaJag är allt lite sugen på en tripp med Hurtigrutten någon gång.
Kram Titti
Katinka!
SvaraRaderaHär och nu är viktigt och samtidigt så älskade jag dina New Yorkrapporter. Nu är det ledigt i morgon och sedan ser jag nog inte en ledig dag innan min semester i augusti.
Kramar och fin lördag från Eva
Titti!
Det är underbart och vackert. Vi åkte bara en liten sträcka av hela rutten men någon gång ska det nog bli hela.
Kramar från Eva