fredag 23 november 2012

IBLAND GÖR LIVET MIG BUBBELGLAD

Mitt största och innerligaste tack till bästa Oslotigern som jag tidigare i dag fick min livs första Award i från. Motiveringen blir jag stum inför, denna lilla Oslotiger med sin ultimata matchningsgarderob, söt som den sötaste pralin, ett hjärta där hjärtat ska sitta, som har en förmåga att vara snäll men rakryggat irriterad över sakernas tillstånd samtidigt skriver vänligheter på rad.
Nåväl jag fick några frågor att svara på.

1. VAD GÖR DIG LYCKLIG?

Det är mycket som gör mig glad, lycklig, förnöjsam men samtidigt finns det perioder i livet när ett litet stråk av stilla lycka gör all skillnad.
Exempel på vad som gör mig lycklig: En uppsluppen middag med familjen, en rejäl högmässa, varteviga dop, det är lika stort varje gång, diskutera teologi och predikningar med maken (trots ibland mycket olika infallsvinklar), alla fina bloggvänner jag mött under denna korta tid i verkliga livet eller här på bloggen, människor som bryr sig och försöker göra den här världen till en något bättre plats att leva i, samla på stenar, gå på loppisar, mina mycket färgglada tavlor, promenader längs blåsig novemberkust, bubbeldricka i farligt höga glas, scones och the en lördagmorgon framför en brasa med dagstidningarna i hög, och en hel massa saker och människor till.

2. VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT BLOGGA?

Självklart så är det människorna jag mött genom bloggen, i verkliga livet och genom kommentarer och mail. Det är människor, mest kvinnor som jag är hjärtinnerligt glad över att på olika sätt ha träffat. Jag känner mig också så stolt över kamratskapen som finns.

3. OCH DET VÄRSTA?

Ja det värsta är nog att jag skulle vilja prestera så mycket mer, skriva mer och bättre, inte tycka att jag ser anskrämlig och fästinglik ut på helkroppsbilder (litet huvud och fet kropp). Jag skulle vilja kunna ta bättre bilder men så tänker jag att jag är ju präst och ingen fotograf och det finns andras bilder vi kan njuta av. Annat är nog att jag är en mer obstinat person, med radikala tankar och åsikter som inte syns här och kanske heller inte ska göra det. Men det kanske kommer, vem vet.

4. DIN FAVORITPLATS I VÄRLDEN?

Vid vatten tänker jag spontant, älskar de öppna vidderna vid vatten, hav, bäck, liten insjö, vid vatten känner jag lugnet och jag drömmer om att en gång bo barfotanära till min egen brygga.

5. BORTA BRA ELLER HEMMA BÄST

Om jag är tvungen att välja så blir det hemma, jag tycker om att vara hemma även om det är oändligt roligt att resa.

6. VAD ÅNGRAR DU I DITT LIV?

Jag borde ha sparat mer och spenderat mindre, särskilt på fjomp som smågodis och sånt.
Jag borde vid några tillfällen inte låtit andra utnyttja mig för egna syften, sagt ifrån tydligare och inte låtit mig slås ner i marken under skosulorna.
Det finns människor jag borde umgåtts med mer men jag är något av en social eremit så ibland är hemmet min borg.
Jag ångrar att jag inte studerade mer och hårdare men jag ser mig som en medelmåtta, och någonstans finns en dröm om en doktorsavhandling.
Jag har oroat mig för mycket och tagit ansvar som inte jag borde ha tagit, ni vet det där med budbäraren.

7.  VAD ÄR DU ALLRA MEST STOLT ÖVER?

Mina barn, min man, att jag är en hyfsat duktig präst, jag är inte rädd att stå upp för mina åsikter även om det har kostat på, för det gör det, men man måste kunna möte sitt ansikte i spegeln.

8.  HUR LYCKAS DU HÅLLA DIG UNG TILL SINNES?

Jag vet inte riktigt om jag är ung eller gammal till mitt sinne, det skiftar nog men jag tänker på min pappa som är 88 år och nyss fått amputera sitt ben. Han är fortfarande vetgirig, planerar att bygga om bilen så att han kan köra, han tycker att livet alltid innehåller nya utmaningar och människor som är intressanta och trevliga, han har en livsglad grundsyn och förslappas inte i att hänga med i det dagsaktuella läget och för mig är det nog det livet handlar om, att aldrig lägga av, att se till att bry sig helt enkelt.

9.  VAD ÖNSKAR DU DIG TILL JUL?

Jag hoppas och önskar att vi kunde lägga det larviga tjafset om skolavslutningar i kyrkan bakom oss, välkomna till kyrkan tänker jag men låt oss vara kyrka, tala inte om för mig vad jag som präst får säga och inte säga, bestäm inte vilka psalmer i vår psalmbok som är psalmer och som inte är det, de är psalmer. Bestäm inte om jag får välsigna eller inte, vad hände med att ta seden dit man kommer och prästerskapet i Svenska kyrkan, vi säger inga konstigheter på skolavslutningarna heller.
Ja, jag skulle kunna skriva långt om detta. Larvigt tycker jag.
Sedan önskar jag självklart att människor ska ge sig tid att komma till kyrkan under jultiden och kanske förvånas över att det faktiskt är skoj att gå dit.
Jag önskar människor fred och frihet.
Jag önskar att det där med päls inte skulle vara så OK som det har blivit igen.
Jag önskar att mina barn får en fin jul.
Jag önskar att maken och jag hinner träffas någonting under julhelgen och inte sova bort hela juldagen, haha.
Jag önskar mig the och doftljus.


Sedan så måste jag ju skicka vidare och jag har funderat och tänkt, tänkt och grubblat.
Helst vill jag ju ge varenda en som jag tittar in hos varsin Award men det går ju inte, några av er har fått några från andra och ni är värda varenda en men jag skickar vidare till följande:

Sötaste Sofia Jag är vansinnigt nyfiken på hennes alla samlingar och känner hur mycket jag tycker om henne även om vi aldrig har träffats.

Skåneblondinen med den varma blicken Lite blyg anar jag men med integritet. En människa jag vill se mer av.

Ytterligare en skåneblondin Jag tycker om allt hos denna superduperkvinna.

Jag skickar med Tigerns frågor till er om ni vill svara.

Kramar och nu har min hjärna arbetat för mycket. 


10 kommentarer:

  1. Så fint att läsa dina svar och jag skriver under direkt på dethär med skolavslutningar i kyrkan osv. Sorgligt att vi ibland är så mjäkiga och aldrig kan ta ställning/säga ifrån, utan alltid ska vara så diplomatiska, kanske rentav rädda, hela tiden. Jag är för att "tycka något" inte hela tiden och om allt, men jag tar gärna ställning och brukar sällan ångra mig.ändra åsikt, ja, men inte ångra att jag tycker något. Klem och Go´natt

    SvaraRadera
  2. Åh tack finaste Eva!

    Jag håller helt med dig om skolavslutningar i kyrkan. Vi gjorde det alltid och ine tror jag att det har förstört oss. Då är nog " Vilse i pannkakan" ställt till mer ;)


    Mitt hjärta gjorde skutt av glädje, precis vad jag behöver.

    Kramar

    SvaraRadera
  3. Flipfloppan!
    Tack och du har så rätt i det här med tyckandet, vi kan tycka och tänka om det mesta men vi behöver ju inte skriva omgivningen på näsan hela tiden och jämt. Men ibland måste vi faktiskt tycka till även om det kostar på och ibland så upptäcker jag i alla fall att fler har haft samma tankar men inte sagt någonting... blabla hoppas du försto svamlet.
    Kramar

    Fengxumamma!
    Varsogod och roligt att du blev glad, det är du minsann värd. Nej skolavslutningar varken skadar eller indoktrinerar för hade de gjort det så hade väl kyrkorna bågnat av räddhågsna besöksskarorna.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Grattis till awarden finaste du!
    Jag måste kopiera Christina eftersom hon uttryckt precis det jag känner! Jag har då bara tyckt att det varit stämningsfyllt och vackert i kyrkan men Vilse i Pannkakan gav mig rysningar :)
    Kramar

    SvaraRadera
  5. Rosen!
    Själv har jag ingen relation till Vilse i pannkakan, måste uppdatera mig tror jag men jag har ju begripit att programmet gav men för livet, haha.
    Jag tror att det är ungefär så de flesta tänker om skolavslutningar, det är en stämningsfull stund, en stund av högtidlighet och spänning. Jag är bara så innerligt trött på debatten och tänker att påverkas det gör vi hela tiden från alla håll och hur skulle livet bli för barn om de ska växa upp i en skyddande glaskupa utan att ha fått se, lära sig, tänka självständigt?
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Trevligt läsa lite om dig....din pappa låter lik min pappa ((tyvärr avliden sedan ett år)
    Ska svara på mina frågor från OsloTigern efter Göteborgshelgen!
    Kram Titti

    SvaraRadera
  7. Titti!
    Det ska bli roligt att läsa dina svar och jag hade ju kunnat svara än mer utfylligare men det är nog ingen som orkar med en uppsats till svar på varje fråga.
    Sorgligt med din pappa, det är en förlust att inte längre ha sina nära omkring sig även om de finns med i minnet.
    Kramar

    SvaraRadera
  8. Vilka fina svar Eva! (fast hade inte räknat med något annat) Och jag håller med dig om det här med skolavslutningar, så idiotiskt det är. Viktigt att vi inte håller tyst tycker jag, så bra du tar upp det här också!

    Och vilka fantastiska ord du har skrivit om mig, jag blir alldeles rörd. Tack snälla, det värmer så väldigt!

    Ha en fin helg!
    Kramar

    SvaraRadera
  9. Tusen Tack fina Eva! Å det vore så roligt att träffa dig med! Det känns lite som jag känner dig trots att det inte skett ännu, jag vet att jag en gång råkat säga att jag känner en präst som heter Eva och sen i nästa tanke slog det mig att det gjorde jag ju inte alls! Stor Kram

    SvaraRadera
  10. Sofia!
    Det är lite märkligt det där att det känns som att vi känner varandra och det gör vi ju på sätt och vis så du får gärna fortsätta att du känner mig, det är bara roligt.
    Kramar

    SvaraRadera