KÄRLEKENS VÄG

 Om jag talar både människors och änglars språk,

men saknar kärlek,

är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.

Och om jag har profetisk gåva

och har alla hemligheterna

och har hela kunskapen,

och om jag har all tro så att jag kan flytta berg,

men saknar kärlek,

är jag ingenting.

Och om jag delar ut allt jag äger

och om jag låter bränna mig på bål,

men saknar kärlek,

har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god.

Kärleken är inte stridslysten,

inte skrytsam och inte uppblåst.

Den är inte utmanande, inte självisk,

den brusar inte upp, den vill ingen något ont.

Den finner inte inte glädje i orätten

men gläds med sanningen.

Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den,

allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig.

Den profetiska gåvan, den ska förgå.

Tungotalet, det ska tystna.

Kunskapen den ska förgå.

Ty vår kunskap är begränsad,

och den profetiska gåvan är begränsad.

Men när det fullkomliga kommer ska det begränsade förgå.

När jag var barn talade jag som ett barn,

förstod som ett barn och tänkte som ett barn.

Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.

Ännu ser vi en gåtfull spegelbild;

då ska vi se ansikte mot ansikte.

Ännu är min kunskap begränsad;

då ska den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek,

dessa tre,

och störst av dem är 

KÄRLEKEN

Första Korinthierbrevet 13:1-13

Ut och karnevala nu på fastlagssöndagen så börjar vi vandringen längs med kärlekens väg,

i övrigt säger jag bara 

Heja Dr. Molly!

Kramar på er som tittar in här

HEJ OCH HÅ!

HJÄLP!

GARDEROBEN ÄR TOM 

OCH MAKENS SYSTER FYLLER 50 ÅR

TÅGET GÅR OM EN LITEN STUND
STORT BADLAKAN VIRAD RUNT KROPPEN
KÄNNS SOM EN INTE SÄRSKILT
SMART KLÄDSEL

KRAMAR TILL ER OCH NU ÄR DET ALVESTA NÄSTA

om jag nu lyckas få på mig något vill säga

Pelargonpyssel och klädfunderingar i februarisol

 Ledig dag idag och det är skönt men lite jobb blir det allt ändå, det blir det mest varje dag och det är som det ska. Solen strålar och det droppar från taken, fåglarna kvittrar, Otto sover efter långpromenad och livet känns så där behagligt som det gör vissa dagar. Och vad kan vara bättre en sådan dag än att plantera om pelargonen. Tyvärr har jag inget bra ställe för vinterförvaring så en del av dem har trängts på gästtoaletten tillsammans med gästerna, jaja det är som det är och jag föreslår älsklingen att antingen behöver vi köpa ett pelargonhus eller så bygga in joddlarbalkongen till en pelargonveranda. Han måste välja ett av alternativen eller hur? Jag hoppas också att ni lägger märke till den kultiga tapeten som jag tycker förträffligt mycket om.

 Annars så fortsätter mitt evighetspyssel med garderoben, funderar på att fota mina persedlar ett efter ett, resonera lite omkring dem, hur de fungerar eller inte fungerar för mig, är det jag eller inte osv. Först ut är klänningen som jag gifte mig i en strålande septemberlördag så den går ju inte ens att fundera omkring. För mig är den här klänningen bara förknippad med kärlek, tillit, glädje, önskan om ett liv tillsammans med en man som jag älskar innerligt mycket. En klänning som för alltid kommer att inta hedersplatsen i min garderob, dessutom en av Odd Mollys vackraste klänningar enligt mig men så är jag ju partisk.

 Gillar allt med den, enkelheten trots spetsar, lite volanger, silvertrådar och det lilla visdomsordet i nacken.

Nej, nu ska jag iväg för att köpa jord och fortsätta med mitt pelargonpysslande.


Kramar i fredagseftermiddagssolen

MÖTE MED HJÄRTESÖTT LINGON

 Nu är jag ett par dagar efter i tiden.

Skyller på ett par kursdagar. Bra sådana men nu är jag trött.

Lutherforskare och fantastisk film som jag ska tipsa om senare.

Alla hjärtans dag firades med en tur och retur Motala-Lund i fullt snöoväder.

Tågen gick som de skulle. Hurra till SJ denna dag.

 I Lund blev det information på Pastoralinstitutet om prästutbildningen som föändras en aning

och möte med min blivande praktikant som visade sig vara en mycket sympatisk person.

Sånt blir jag faktiskt lite glad och stolt över.

Så blev det då äntligen lite tid innan hemfärd med ett möte med världens finaste Lingon.

Det är ju alltid lite, jag vill inte påstå nervöst, mera en förväntansfull liten anspänning

när jag träffar en människa för första gången, i det privata.

Men vad hade jag att vara orolig för.

Blott ingenting.

Babbel, babbel, kram,

ett par affärer och hade jag inte åkt tåg så hade en inredningsaffär kunnat följa med hem.

Fika och kan ni förstå hur väl denna lilla sötsak passade till Lingonklänningen.

Helt perfekt.

Det syns ju lång väg.

 Stoppad stol att bli kär i och detta får nog bli ett semesterpyssel,

att lapptäckskläom någon gammal emma.

Semestern räddad alltså.

Kramar och godnatt!

DET ÄR INTE SMART...eller litet visdomsord från mig

alls

att tro att det är någon bra idé

att flytta vedträn i kaminen

med händerna

även om lågan är liten och klen.

det är varmt

mycket varmt.

Bara så ni vet!

Annars är det bråttom nu.

Snön vräker ner och jag ska med tåget till Lund.

kramar 

MIN SUPPORTANDE SPARHUND

 Jaha, då har det gått en hel vecka sedan jag skrev här sist och då var en livsstilsförändring djupast nödvändig, och det är det ju fortfarande, det hela gör sig inte på en vecka minsann. Så den gångna veckan, hur har det hela fungerat för mig, sådär om jag ska vara ärlig och det ska jag ju vara annars blir det fusk.

PLUS

-0,6 kg  skoj och lite lagom

Simmat 1000 m vilket tog 31 minuter, inte bra fast bra ändå och hjälp vad jag har saknat simningen.

Hyfsat långa promenader.

Slagit lite på sonens boxboll och hjälp vad pigg jag blir.

Umgåtts lite och inte bara jobbat

Jag har inte köpt några kläder mer än ett par svarta strumpbyxor(som jag ju måste ha)

 MINUS

Mathållningen har varit sådär, nyttigt och onyttigt om vartannat.

Syföreningen överraskade med mängder av kakor och tårta på födelsedagen, mycket gott och mycket elakt att säga nej.

God vän kom med present och semlor dagen därpå,  mums och trevligt umgänge.

Jobbat betydligt mer än jag borde.

Gått i taket ett par gånger.

 Summa summarum av första veckan.

Hyfsat nöjd, jag tror inte att det fungerar i mitt liv att säga nej till en semla eller tårta när jag blir bjuden, det jag måste lära mig är att tänka efter, det fungerar ibland att mumsfilibabba men inte varje dag.

Eller såhär, det går att tacka nej, men inte alltid och dessutom så vill jag inte alltid.

Så skönt att komma igång med simningen och jag kan bli lite sorgsen över att jag tappade bort den delen av mitt liv, men nu är det tillbaka igen.

Den här lilla krabaten då, ja det är min störta supporter.

En liten sparhund ca 60-70 år gammal får vara min symbol.

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag skulle spara en peng för varje kilo jag går ner.

100:- för varje hekto, så idag lägger jag 600:- i vovvens mage.

Eller symboliskt snarare för jag har numera ett viktminskningskonto!

Bra tänker jag.

Varje måndag tänker jag redovisa i sparad peng.

Skulle jag ve och fasa gå upp så tar jag motsvarande summa och skänker till något bra.

Det gäller att hitta sin väg att göra det hela på.

Annars så har jag köpt ett underbart litet bord med fjärilar på.

Perfekt till thekoppen och mycket bra pris.

Bild kommer när jag har packat upp och ställt på plats.

Imorgon blir det tåg till Lund över dagen och kanske så...

Kramar till er som tittar in här från Eva

LIVSFÖRÄNDRING I PRESENTFÖRPACKNING

Ibland måste livet komma till punkten 

DET ÄR NOG NU, DET ÄR MER ÄN NOG

Kroppskrället är i ett mindre bra skick just nu

för många kilon, för dålig kondition, för trött för att det ska vara jag 

Inte skoj. inte skoj alls.

Jag undrar var hon som red, fäktade. simmade tog vägen egentligen

hon som kunde cykla 10 mil bara för att...

många år sedan och mycket är vattnet som runnit under Venedigs broar

Jag har haft förmånen att ha en stark kropp, den har fungerat

även om den inte sköttes så bra

en god grund skulle jag tro

men någonting har hänt med den

den vill liksom inte riktigt längre bli slarvad med.

Så idag, på min födelsedag ska jag ge den en present.

jag ska börja ta hand om den.

Blev inspirerad av snyggingarna Josanne och Lingon och deras "toppen is nådd"

Blev  sorgsen till sinnes när jag såg en bild på mig själv

undrandes

varför blev det så här, varför har jag låtit det gå så illa

Levt lite på gamla lagrar

inte riktigt trivts med olika delar av livet

ja, det där gamla vanliga.

men idag så blir det nya bullar eller inga bullar.

Födelsedag

Ge kroppen ett bättre liv

Invägningen fösta dagen, inget skoj alls, inget skoj.

78,9 kg

Mitt mål är -15kg 

och framförallt bättre kondition och mer ork

lättare till kropp och sinne även om skrattet ofta är nära

Inga nyinköp av kläder under den här tiden

mer än underkläder, strumpor

däremot en morot till mig

en peng på ett eget konto, för varje kilo

att göra något extra för så småningom.

Nu väntar lång arbetsdag,

Kramar från Eva