...och mera sådant.

 LIVETS BRÖD

Idag mina vänner har vi firat midfastosöndagen, själv hoppade jag glatt upp klockan 5 i morse för att baka ett stort bröd till mässan, lite som ett skådebröd men mest som ett symboliskt bröd för solidaretet mellan människor, för visst är det så att om vi verkligen på djupet ville så skulle ingen människa behöva hungra.

Mitt bröd var kryddat med fred, nåd, frihet, solidaritet,

valnötter från Rumänien, tack mamma,

soltorkade tomater från Italien, tack oss,

olivolja från Grekland, tack till väninnan.

mjöl från Sverige tack Östenssons

internationellt så det förslår. Symbolik även där.

Sedan glömde jag ju givetvis att ta en bild på det när arrangemanget inte var så tilltufsat och

brödet helt. Det var liksom lite snyggare från början, men bröd är till för att ätas och det gjordes det

med god aptit av hungriga medarbetare.

Jaha och så är det söndag och och om någon nu till äventyrs skulle fundera över det här med dagligt bröd

så kan vi gå till farbror Luther, han som var en betydligt gladare gamäng än ryktet om honom säger.

Dagligt bröd enligt Luther:

Allt det som tillhör livets uppehälle och behov,

såsom mat och dryck, 

kläder, hus och hem,

åker, boskap och bohag,

gods och pengar, god maka, goda barn, gott tjänstefolk,

god och trogen överhet, god styrelse,

passande väder,

fred, hälsa. tukt och ära,

goda vänner, trogna grannar och 

mera sådant.

Visst kan vi le åt annat kan vi förfasa oss över men själv gillar jag det där med mera sådant, det känns hoppfullt.

Söndagens klädsel var denna, short mesh cardigan och sigh skirt från Odd Molly, prästskjorta från Marks syatelje och så hade jag svarta kängor med klack på fötterna. Bara så ni vet, den här kombinationen fullständigt älskar jag och det känns som om den fungerar i de flesta sammanhang.
Inser att jag måste köpa mig en stor spegel men den måste vara lätt då väggarna här inte tål tyngd. Varför bygger man inte alltid så att det bara är att slå i en stor spik och hänga upp sina pinaler på?
En av livets riktigt stora mysterier.
Kramar och nu ska jag pussa på maken och hoppas att han inte såg att jag backade på en röd bil idag så att hans inte ett dugg röda bil fått röda märken. Jag skrattade så mycket åt en alltför rolig arbetskamrat så att jag inte såg att det stod en bil alldeles bakom makens när jag backade ut. Ja, det hela var ju bilens fel eller min arbetskamrats, för mitt kan det ju inte ha varit. Nä, tänkte väl det, eller också makens fel, ja så måste det ha varit

Kramar till er